Área di Kurá di Otrobanda(Monumento habrí 12)

20 Feb, 2023

Publiká pa  percy.pinedo 20 di febrüari 2023

Un kurá ta un tereno será ku muraya ku un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá afdak (kasita di un kamber i un dak di sia respektivamente dak di lèsenar). Den e afdaknan tabata biba katibu i sirbientenan di kas, pero tabata hür nan tambe. Desaroyo di e Área di Kurá riba seru di Otrobanda a kuminsá meimei di siglo19. Kuránan konosí ta : Kurá di Shon Ki, Casa Blanca i Kurá di Shon Fil (de Jongh) inisiadó di Loteria Fortuna, ku despues ta bira Landsloterij. “Kura di Shon Thoms” (Pietersz) i “Kura di Joubert”. Otro kuránan i bario tabatin nòmber di paisnan manera, Ulanda, Panama, i siudatnan Colón, Paris i Cartagena. (saka for di “Monumento habrÍ12”).

Entre Rifwater i Breedestraat tambe ta tin kurá. E konosido kurá di Baka”, kaminda diferente partido polítiko ta tene diferente reunion públiko memorabel i ku ta tin masha historia di esakinan.

A konstruí prinsipalmente den e parti sùit di Breedestraat. Awendia nos ta yama e parti akí Stegengebied pa motibu di e konstrukshon denso ku hanchi smal, pero originalmente tabatin kuránan grandi.

Segun mas hende a bai biba na Otrobanda e kuránan poko poko a yena ku mas kas i kasita ku a bira mas aksesibel via di hanchi smal. Huize Halman di siglo 19 na Naniesteeg ta un kurá original ku palu di mata bieu di Kòrsou manera kenepa, tamarein i wayaká.

Desaroyo di e Área di Kurá a tuma lugá mas lat. Probablemente pasobra e tabata “riba seru” i no tabata ligá direktamente ku Rif i Annabaai, kaminda mayoria di aktividat di bida diario tabata tuma lugá. Sin duda den siglonan anterior Io tabatin kasita di kabana i kasita simpel di palu, pero nan no a sobrebibí. Loke si a keda di siglo 18 ta algun kurá grandi.

Ku e kasnan aki tabata tei for di e tempu ei nos sa di deskripshonnan di biahe, mapa i dato den e kasnan mes. Riba e mapa di biuda Gerard Hulst di 1836 por rekonosé por ehèmpel Wacao (Breedestraat 192), meskos ku Kurá di shon Ki i e kas di siglo 18 enfrente di dje. Ademas algun kas ku entretantu a keda remplasá pa otro kas.

E mapa di C. Mejer  di 1865 ta mustra hopi mas kas: kasi tur tabata eksistí kaba, ounke no tur den nan forma original. Solamente por ehèmpel Kurá di shon Fil, Kas di Kanchi i algun kas na unda awendia ta L.B. Smithplein no tabata tei ainda. Mirando e mapanan menshoná por saka e konklushon ku e berdadero desaroyo di e Área di Kurá a kuminsá den di dos mitar di siglo19.

Kompará ku e kuránan sùit di Breedestraat esnan di e Área di Kurá a mantené hopi mas di nan karakter original. En bèrdat aki tambe a yena espasionan bashí ku konstrukshon pero no mes riguroso ku den Stegengebied. E yenamentu aki a kuminsá den di dos mitar di siglo 19 na momentu ku a traha kas nobo den e kuránan òf bende tereno í el a kontinuá den siglo 20. A bende tereno di Wacao na pida pida tambe di shon Toms i di e kurá grandi den Breedestraat (Centro Democraat). No opstante, generalmente ainda por mira e struktura di kurá klaramente.

Poblashon
Di e promé abitantenan di e Área di Kurá, poko ta konosí. Den su buki tokante Otrobanda, Buddingh ta trese poko klaridat i e ta menshoná algun habitante na nan nòmber. Asina e empleado di West Indische Compagnie, Willem Coene i su famia na 1730 mester tabata biba na altura di Landskantoor. Poko mas den direkshon di loke awe ta Hendriksteeg e tempu ei tabata biba e neger liber Dominga Beltran. Na 1747 e tabatin seis katibu.

Tambe di akuerdo ku un akta di kompra por Io ménos un katibu tabatin un kas akinan. Juan Mingueeł Nicolaas,“neger katibu di señorita Dirck van Uytrecht” na 1763 a kumpra pida tereno ku kas, ku mester tabata keda serka loke awendia ta Kurá di shon Fil. Un èks katibu di mesun biuda, Juan Domingo Snijder, na 1784 tabata un di e doñonan di e tereno kaminda awor aki ta Pieterszsteeg 32. E tereno banda di dje tabata den man di negernan liber: den e kaso aki, Dominga de Fero ku a bendé na1799 ku Maria Luisa Juan.

Pues no ta eksklusivamente “hende blanku riku” tabata doño di kasnan den e área aki. Den siglonan 19 i 20 tampoko. Algun kas den e tempu aki tabata di èks katibunan manera Herman Elsevíjf, Johannes Ecker i Julia Schalk. Apart di un meskla di koló di kueru tabatin un diversidat grandi di profeshon entre e doñonan i abitantenan: empleado haltu banda di ámtenar simpel, komersiante banda di marinero, hende di fishi banda di diplomátiko, mener di skol banda di médiko, doño di plantashi, doño di shap, havenmeester i un klèrk komersial.
Den algun kaso profeshon di e abitantenan di e tempu ei di e kasnan chikí i e afdaknan ta konosí. Ta trata di kosedó, un partera, un sapaté maestro un skreinwèrker maestro. Wim Statius van Eps tabata konta di un karpinté ku tabata biba den un afdak di kurá di shon Fil. Na 1881 el a traha un kaha di morto di mahòk pa e restunan mortal di Luis Brion ku a muri na 1821 i ku despues a hiba Venezuela ku hopi seremonia.

Bida Diario

Ta difísil pinta un imágen di bida diario den siglonan pasá. Sigur ta ku esaki tabata tuma lugá prinsipalmente riba kaya. E hendenan por ehèmpel tabata gusta sinta pafó pa kohe poko aire fresku i entre e kasnan, galiña, porko i kabritu tabata rondia kos di kome. Riba kaya tambe bo tabata mira bendedónan di berdura, fruta i piská, prinsipalmente den Breedestraat, Frederikstraat, te na momentu ku a habri un marshe ofishal (1932) den Naniesteeg. Tambe tabatin hopi tienda di bentana.

Mainta labaderanan tabata kana bai Ref na unda segun Teenstra nan tabata bati nan pañanan ku planki smal riba e piedranan. Ku mata den e kuránan henter e Área di Kurá tabatin un apariensia mas bèrdè ku awor i no tabatin kaya asfaltá ainda. Teenstra hasta ta papia di ” … un variedat grandi, di bòshi di mata (“struikgewas”) i speserei ku ta duna bon oló, mata na flor i diferente sorto di yerba.”

Dje otro un banda tabatin e olónan ménos agradabel mainta tempran di e blekinan di ekskremento humano [1]. Te na 1932 hopi kaya no tabatin riol i esun ku por a permití esaki tabata paga algun sèn pa laga otro hende buska e sushi i bent’e na Rif (Kakushi). Di mes ku lo mester tabatin un oló stèrki, di orina den e hanchinan smal.

No tabatin awa di kranchi tampoko. E kuránan i kasnan mas grandi hopi bes tabatin renbak i nan tabata outosufisiente. E sobrá abitantenan tabata dependé di bendedónan di awa ku nan garoshi di buriku. Riba e garoshi, tabatin un baki di palu grandi ku awa di yobe skirbí. Ora tabatin sufisiente awa doñonan di renbak grandi tambe tabata bende awa ku nan bisiñanan.

Den siglo 19 “Breede Straat”, “Roode Weg” i “Weg naar Cortijn” tabata eksistí kaba. Tambe por rekonosé e aktual Frederikstraat riba e mapa di 1836. Na 1867 el a haña un nòmber ofishal: Bergstraat. E ora ei Middenstraat (awor Ferdinandstraat) i Hoogstraat tambe a bira ofishal. Nan ta resultado di un parselashon di e parti patras di Westwerf na Annabaai ku a tuma liga na 1860. Hendriksteeg, Frederikstraat i Naniesteeg a haña nomber mas lat ainda. Probablemente falta di nòmber di kaya ta un di e motibunan ku tabata duna kuránan i kasnan nòmber. Tambe proménan ayá den kaso di sierto adrès tabata referí na un kaya ku si tabata konosí, por ehèmpel “nort di Breede Weg” òf “west di Weg naar Cortijn”.

E abitantenan di Trapsteeg i Hendriksteeg aparentemente no tabata gusta e idea di ta biba den un “steeg”. P’esei den añanan sesenta riba petishon di Rolando Pietersz a kambia nòmber di Hendriksteeg for di Belvederestraat te Naniesteeg den Frederikstraat. Seguidamente Trapsteeg tambe a haña nòmber nobo: Charlottestraat, pa un yu muhé di un di e abitantenan. Numbernan di kas tambe tabata kambia. Centro Democraat promé tabata Breedestraat 104, despues 140 i awendia e adrès ta Frederikstraat 127-133.

Futuro

Meskos ku ta e kaso den tur sentro di siudat na un dado momentu e abitantenan di Otrobanda a bai biba den e barionan mas grandi. E desaroyo aki a kuminsá na kabamentu di añanan trinta. For di añanan setenta ademas hopi hende a bai biba na Hulanda. E konsekuensia tabata kasnan bashí i deterioro, den e Área di Kura tambe.

Entretantu algun kurá a bira propiedat di Stichting Monumentenzorg, N.V. Stadsherstel Willemstad i Fundashon Kas Popular. Nan a hasi restourashon òf tin plan al respekto. Stadsherstel ta kuminsá ku restourashon di Kurá di shon Toms i Kura di shon Ki. Ta bai traha kas den e kuránan i na rant di e tereno ta bin tiendesita. Di e manera aki e parti históriko di Otrobanda por bira un área residensial atrobe.

Asina bo ta mira, ku semper Otrobanda, hendenan ta biba di nan kreatividat i awor akí komo bario nan ta sigui e mesun rumbo aki i di kua “Kaya kaya”  ta un ehèmpel di esaki. Hóbennan ku ta laga mundu sera konosí ku e Otrobanda ku nos no konosé, i tur aña di nobo ta sorprendé mundu ku e tremendo festival akí.


  • [1]Hopi aña atras, na Kòrsou, kas- i negoshinan no tabatin fasilidat di wc. Tabata usa un bleki bashí den kua tabata bini kerozin, pon’é na un lugá diskreto den kurá (ku un tapadera riba dje) pa warda fekalia (shushi di kamber), te na e momento ku ta laga hasié bashí na laman. Ei mes ta lab’é, tres’é bèk na su lugá, den kurá di kas di e famia kaminda e ta pertenesé.

2 Comments

  1. Ramiro Rienhart

    Un bon splikashon di e historia i desaroyo di kuránan na Otrobanda !

    Reply
    • percy.pinedo

      Thanks ramiro i kòrda ku mi ta apresiá bo komentario, korekshon i ampliashon!

      Reply

Submit a Comment

Lo no publiká bo email. Áreanan rekerí tin e marka *

Kategoria