E Parti mas smal.

13 Apr, 2024

Motivashon pa skibi tei semper i tin biaha bo ta haña bo tópikonan presentá den un teblachi i otro biaha bo ta buska bo temanan pa skibi ariba.

Pa último añanan. Dia promé di yanüari tempranito, mi ta biaha pa Wespen, bai tira un kabes na Playa Fòrti i wak ku asina mi por lòs e mion di nos Loteria Nashonal. Bayendo Banda Abou mi ta toka piesanan lokal suave i asina mi ta relahá durante mi “roundtrip” Sta. Rosa – Wespen. Un di e piesanan ku mi a skucha riba e ruta aki, ta e piesa “ Westpunt” di grupo Serenada. Den e komposishon aki nan ta duna bo un deskripshon saliendo di Otrobanda pa yega Wespen. Koriendo i skuchando e piesa, e barionan i lugánan pa yega Wespen ta biba serka mi.

Den e buki di geografia Nos tera di 1952, skibí pa diferente frater mi a lesa i siña ku “Curacao is op zijn smalst bij Kleine berg” i mi ta kòrda ku komo hóben bo ta bai para na kada banda i mira Kòrsou. Tur esaki tabata sosodé na e warda di polis na Kleine Berg.

Na mei 1901 Prokurador General ta manda un karta pa “Districtmeester” pa nan por kontrolá e kantidat di kabritu, karbon i dividivi, ku e diferente kunukunan por manda (a manda) siudat. Segun Prokurador General, ku ta haña e notanan di karga, ku ta bende kosnan hòrta, òf tabatin falsifikashon di papel. (Archiefvriend 2002, jrg. 8 no. 3, pag. 4-5 – Els J.M. Langefeld – van Capelle).

Kunukeronan tabatin miedu, ku despues di Dia di Emansipashon lo por tabatin ladronisia na gran eskala di kabritu, karbon i mas. P’esei na mei 1863 a traha un ordenansa, ku solamente por a transportá e produktonan akí via di kaminda públiko ku un aprobashon pa transporte di “districtmeester”. Asina aki kunukeronan tabatin un grep riba loke ku hendenan tabata transportá.1Gouvernementsarchief Districtsbeheer Inv. 90

Na tres parti serka di siudat i na Kleine Berg a traha warda di polis. E warda di polis na Kleine berg tabata situá masha faborabel: “De wacht aan den Kleinen Berg is zoodanig gelegen, dat het zoo niet onmogelijk, zeer moeilijk is, goederen afkomstig van het 5e of 4e district te vervoeren. Aan beide zijden van die wacht, gelegen op het smalst gedeelte van dit eiland, zijn er niets anders dan doorns, distels, en klippen er dicht begroeid. (Archiefvriend 2002, jrg. 8 no. 3, pag. 4-5 – Els J.M. Langefeld – van Capelle).2Gouvernementsarchief Districtsbeheer Inv. 151

Merkansia pa kua no tabatin pèrmit pa transporte, tabata pone beslag riba esaki. Hopi biaha esun ku tabata transportá e merkansia tabata trese e pèrmit siguiente dia i esun ku nan haña ku tabata purba hiba merkansia hòrtá, por konta ku un kastigu di prizòn di algun dia. Den archivo di Archivo Nashonal di Kòrsou, tin diferente dokumento ku ta papia kon e situashon tabata na Kleine Berg. E dokumentonan aki ta den “Gouvernementsarchief Districtbeheer Inv …”.

Por ehèmpel den “Gouvernementsarchief Districtbeheer Inv 148 i 152” tin pone ku a haña Maria Correa van Buitenbosch ku 2 kabritu hòrtá, ora el a trata di bai siudat ku e bestianan3Gouvernementsarchief Districtsbeheer Inv. 14 8. Pasobra e no tabata kria kabritu. polisnan a konkluí ku e lo mester a hòrta e bestianan. I e otro kaso ta di Felipi Evers ku nan a kondená na 8 dia di prizòn, pasobra e la trata na hiba merkansia siudat sin pèrmit.4Gouvernementsarchief Districtsbeheer Inv. 152

Pero kon ku bai bin, hendenan tabata haña nan manera pa tòg hiba merkansia siudat sin pèrmit. Kunukeronan tabata reklamá e sistema di kòntròl na  Kleine Berg. Tabata sosodé ku tabata falta polis na Kleine Berg, òf e polisnan tabata fuma òf nan a bandoná e warda. Otro biaha tabata reklamá ku e kòntròl tabata tarda muchu i nan tabata yega siudat lat ku nan merkansia.

Na 1930 a traha un warda di polis ku garashi na Kleine Berg5Gouvernementsarchief Gouverneur Inv. 3854 i na sèptèmber 2011, segun artíkulo 4, insiso 3 di “Monumenteneilandverordening Curaçao” a deklará warda di polis na Kleine Berg komo patrimonio nashonal.

Na 1980 tabatin asta un intento pa usa e warda di polis di Kleine Berg komo “hulpkantoor” di Domeinbeheer i asta a hasi menshon ku preparashonnan pa esei lo a kuminsá kaba. Kon tal ku nunka esei a sosodé.

E edifisio ei, totalmente deskuidá/neglishá i bandoná ainda tei pará na e parti mas haltu di e kaminda, ounke ta masha tiki hende lo sa pakiko a usa e edifisio aki. Dia promé di yanüari 2024, biniendo bèk for di mi bishita na Wespen, e paisahe mahos di e warda di polis di Kleine Berg a kòrda mi riba e pida historia akí.

25 Comments

  1. Greta Trapenberg

    Percy danki pa e parti historia ki.
    Mi tambe semper mi pasa e kasita ei bayendo Banda Bou mi ta sinti ku mi ta serka di yega Banda Bou.
    Ora di bini bèk mi ta bira tristu pasó mi ta bai bèk kas i wikènt òf fakansi a kaba.

    Reply
  2. George Davelaar

    Danki pa a trese e parri di historia aki pa nos.
    Eta ponebo refleha riba nos pasado.
    I tambe un tremendo idea pami proyektonan.😉

    Reply
  3. Dennis Rosario

    Danki pa eduka nos ku ta más hoben. Hopi tempu e hendenan ey tin ta horta anto.

    Reply
  4. Ingrid Ilse Angelica

    Percy, masha danki. Nunka no ta muchu lat pa lesa mas di nos historia.

    Reply
  5. Norbert Bernardina

    Danki Percy !
    Na chikí mi tata a konta nos tokante e warda di polis ey. Mayoria biaha den tripnan den vakantie pa bai famianan na Banda’bou. Great tende na grandi bek. Detayá i ku ta dokumenta.

    Reply
    • Raymond Navarro

      Danki otro historia tremendo Percy.Thanks

      Reply
    • Frank Daal

      Danki Percy pa un pida más di nos historia. Unda e amor pa nos pais su herensianan tangibel di parti di tur e gobièrnunan ku a sinta i ta sintá a keda. E Restorashon di e kasita ei ta muchu menos ku e biahenan di e batayon ku ta bai paísnan karu.

      Reply
  6. Paul

    Bon relato Percy.
    Ki dia ta drecha e warda ei?

    Reply
  7. Mariane Samboe

    Un historia intersante ku semper ma kere ta kas di polis. Awor ma sa ku ta kas di kòntròl pa merkansia por bai sentro di suidat legal.

    Reply
    • Luis 'Palu Wiko' Da Silva

      Saludo Percy.

      Danki pa e bunita artikulo i sigur e tremendo trabou ku bo a bin ta hasi.

      Mi a lanta tende di mi mayornan ku e prome polis (Portugues) na Korsou, Sr Manuel Da Camara (dfm) a biba/traha einan basta tempu.

      E ku su señora (Gloria) tabata kompader i komader di mi mayornan.

      Reply
    • Ana Alcantara

      Danki pa bo bunita historianan.

      Reply
  8. Maria Harms

    Hopi interesante👍🏼

    Reply
    • Tilly Pikerie

      Hopi edukashonal

      Reply
    • Marlen pardo

      Danki pa e info. Mi no por kere ku un edifisio ku for di 2011 ta un monumento I mester wordu kwida nunka monumentenzorg a mantene I te ku awor e ta un ruina.betguensa.

      Reply
  9. Ygmar Wiel

    Danki Percy, pa otro pida historia di nos dushi isla. Mi tambe gusta bai Banda Bou pa relax I disfruta di e bunita naturalesa. Pa ami personalmente mi ta sinti mi na Banda Bou ora mi pasa Kleine Berg. Mi tambe ta kunsumi hopi mes ku nan a neglisha e warda di polis I no ta hasiendo nada kun’e. Ta asina ta Patrimonio Nashonal?

    Reply
    • Carlos Larmonie

      Hopi interesante Percy. Danki pa komparti.

      Reply
  10. Petet Fontilus

    Tnx.

    Reply
    • Mery de Kok-Tearr

      Hopi bon pa dokumentá. Ami, komo mucha, despues di a pasa dushi na weekenthuis di famia na Westpunt, tabata bira tristu… na e punto ei, sabiendo ku djies nos lo ta na kas.
      E sentimentu a keda ora di regresa kas despues di un dushi weekent na Santa Cruz. Inolvidabel. Rekuerdonan ku hamas for kita. Si mi tin trip ba Banda Bou komo guia… ta un smile grandi ta riba mi kara.

      Reply
      • percy.pinedo

        Peter mi a sinti bo komentario 1oo%. Bayendo Banda Abou, ora bo yega e Warda di Polis di Klein Nerg, bo ta sinti ku bo fakansi a kuminsá i bayendo bèk ora bo yega ei nan atrobe bo ta bira tristu, pasobra fakansi a kaba.

        Reply
  11. Sidney Martina

    Hopi informativo i danki sigi ku e bin trabao

    Reply
  12. Albert

    Danki, Percy. Hopi interesante.

    Reply
  13. Ed Geerlings

    Historia interesante! Mi a disfruta pa mi tambe sa un tiki mas di nos isla. Danki.

    Reply
    • Farley Lourens

      No tin vishon at all. Ko difisil ta pa a mantené e edifisio ei i hasié un museo ku informashon den dje pa nos propio komunidat i bishitantenan.

      Reply
    • Reginald Römer

      Bon tardi Percy, mashá interesante i mi tambe tin rekuerdonan mashá bunita tempu nos tabata bai Bandabou pasando e warda di polis ei! Un restourashon lo ta di apresiá i rekomendá! Kordial saludo i un fuerte abraso 👍🏽🙅🏽‍♂️

      Reply
      • Rudsel van Lamoen

        Mas bunita historia.
        Si algun dia un hende bin ku un idea kiko por hasi na e warda di polis komo un atrakshon, nos lo tende yen motibu pakiko nò. I si ta un hulandes europeo ku un idea, e ora ei Colón lo kima

        Reply

Submit a Comment

Lo no publiká bo email. Áreanan rekerí tin e marka *

Komentario resien

  • Carlos Larmonie on “SOFT MELODY”!: “Asina tin mas personanan ku a lucha pa e ínhustisia sosial i laboral ku tabata i ta tumando luga ketu…May 5, 11:05
  • Natalie Samson on “SOFT MELODY”!: “Danki pa kompartí, esaki ta duna e lokual Percy a skirbi, un ttoke personal. Danki Percy.May 5, 07:59
  • Ruben La Cruz on “SOFT MELODY”!: “AMi i mi señora a traha un video di Mac su bida. Di su hestoria i ken Mac ta. Ta…May 5, 05:05

Kategoria