“Un saserdote mester kumpli i plama evangelio no ku palabra so, sino ku echo tambe. Kumpli ku lei di Kristu, ta biba segun su ehèmpel. Loke Kristu mes a siña ta: pa nos tin atenshon pa esnan ku ta póber, duna nan un man, duna nan un pan, duna nan un dak. Mishon di pader Brenneker tabata: sirbi, yuda. Sirbi ku rèspèt pa outoridat, sin desviá for di prinsipionan fundamental kolektivo, pero di un forma original i ku un vishon propio”. (Parti di diskurso di Lucille Berry-Haseth na okashon di inougurashon di busto di Pader Brenneker den kurá di Jacob Gelt Dekker Institute i Nationaal Museum (NAAM) na De Rouvilleweg dia 7 di febrüari 2001).
Mi ta kontentu di a konosé Pader Brenneker, ounke no profundo, pero mi a yega kòmbersá ku ne, skuch’é na radio i lesa mashá hopi di dje. E delaster buki tokante Brenneker a pone mi skirbi e artíkulo aki. Lesando e delaster buki mi a konfirmá e grandesa i e humildat di Brenneker i pone mi kategorisá Brenneker komo un di nos héroenan. (Een vreemdeling leert een volk nooit kennen – Overdenking van Pater Brenneker over Curaçao in beelden van Martje Koiter – Siebe A. Sonnema)
Paul Hubert Frans Brenneker a nase na Venlo dia 7 di mei 1912 i el a muri na Kòrsou, dia 7 di febrüari 1996.
Paul Brenneker a drenta órden di Padernan di San Domíniko, padernan dominikano, dia 18 di sèptèmber di 1932 i el a bira saserdote dia 25 di yüli di 1937.
El a bini Kòrsou dia 15 di òktober di 1939 i a kuminsá sirbi komo kapelan na parokia di San Mateo. Dia 22 di mei 1940 (na prinsipio di Di Dos Guera Mundial) gobièrnu a konsiderá Brenneker aleman i a mand’é kampo di konsentrashon na Boneiru. Mesun temporada ku a manda Medardo de Marchena tambe kampo di konsentrashon na Boneiru . El a bira kapelan aya i el a traha despues di guera tambe na parokia di Pietermaai, na Groot Kwartier i na San Willibrordus, na Kòrsou. E tabata pastor na Marigot, parti franses di Sint Maarten, i di 1953 te 1964 rèktòr na Rustoord, Capriles Kliniek, kaminda el a traha hopi aña komo lider spiritual di e pashèntnan. Huntu ku e.o. Dr. Baal, sikiater, el a hasi mashá bon trabou. Banda di sosten spiritual na pashèntnan, el a duna profeshonalnan médiko i sikiátriko debido informashon tokante kreensia di nos pueblo, tokante bruheria i aktividat di kuriosonan, di manera ku dòkternan por a komprendé mihó di ki forma mester anda ku pashèntnan.
“Humildat di Kristu”, pader ta bisa, “tin di kòrda nos ku tur hende, tur tur hende di tur forma i koló, tur amigu i enemigu, tur sabí i tur bobo, tur hende salú i tur mankaron, tur bankero i tur obrero, tur buraché i tur ku tin hamber, tur komunista, tur polítiko, tur hende bieu i tur teenager, tur lider, tur ladron, tur prezu, tur drogadikto, tur mucha, tur tur tur ta ruman di un famia grandi di Tata Dios.”
E filosofia ku Brenneker a prediká i biba ta unu ku ta pas den kualke komunidat na mundu, den seno di kualke religion. E mandamentu: ‘Stima bo próhimo manera bo mes’, ta un ehèmpel ku el a praktiká na un forma ku tur hende kreyente o no-kreyente por siña di dje.
Mi ta kere ku pader Brenneker lo mester a mira su tarea ora el a kaba di yega, komo un mishon imposibel, den un pais ku un idioma straño, ku un kultura asina diferente di esun di dje. Ora pader a yega Kòrsou el a konsiderá ku e komo strañero no por a bin imponé su kultura riba pueblo di e pais kaminda e ta traha. Al kontrario, e mester a siña konosé i komprendé kustumber, kreensia, folklor di e pueblo akí, su lenga, su aspirashonnan, su forma di enfrentá bida i buska solushon, promé ku e por a yega na yuda hendenan den mesté. El a komprendé for di tempran ku no mester bringa elementonan di kultura di pueblo ku por parse kontradiktorio na siñansa di iglesia, sino ku hustamente mester usa nan komo punto di salida pa logra ku pueblo ta bin komprendé esensia di evangelio: stima bo próhimo manera bo mes!
Mundu di pader Brenneker tabata Kòrsou ku su pobresa, problema di bibienda, daklos, enfermedat, problemanan síkiko i chòlernan. El a sali na defensa di esnan ku ta biba den miseria òf den nesesidat, pasobra den su filosofia komo saserdote: un bon kristian ta purba aliviá nesesidat sosial di su próhimo.
Pader Brenneker ta promé ku huntu ku Elis Juliana a investigá nos kustumber i nos kreensianan i a registrá nan na vários forma, publiká nan pa gran públiko por tin probecho di nan. I pa e material akí sirbi komo base pa profeshonalnan sigui traha ariba, interpretá nan mas aleu. Huntu ku su “ruman” Elis Juliana el a koba den delaster un nachi di nos isla, saka bèrdat, i e bèrdat ei semper el a kompartí ku nos.
Ora Pader Brenneker tabata bai bishitá hende e tabata laga nan mes disidí riba kiko nan ke papia.Pader ta husga ku kada pueblo tin su kultura i bo mester siña deskubrié. Ta e estilo akí di aserká hende ku rèspèt a pone ku pueblo a asept’é i haña konfiansa den dje.
Pader Brenneker a mustra tambe ku hende no mester resa warda riba milager, sino resa i hasi! Yuda konkretamente. Duna bo ruman un man, dun’é un pan si bèrdaderamente e tin mesté, i siñ’é piska pa e por haña piská p’é kome ku su pan. Yud’é bini na un dak, yud’é ku bo kontribushon konkreto pa e por biba un bida humano.
Pader a lanta “Kas pa nos tur” na 1970 ku e meta pa traha kas chikitu na Kòrsou pa hende pober. A traha nan plamá riba nos isla pa evitá formamentu di gueto i na kuminsamentu e tabatin un man tambe den e organisashon “Drecha Kas” ku a lanta na 1967, for di e organisashon “Pam pa mi ruman” ku el a funda na 1964.
E aña ei (1964) Pader a tuma inisiativa pa lanta un kas den Otrobanda kaminda hende ku no tin, por a bin buska un ‘pan franses’ ku su kos di kome aden. “Stichting Pam pa mi Ruman” tabata parti 30.000 pan pa aña. Pa motibunan práktiko a kambia e asuntu di duna pan, pa pakete di kuminda, loke tabata sosodé via pastornan di diferente parokia. Fundashon Pam pa mi ruman tabata yuda kasonan sosial ekstremo ku un kontribushon pa nan paga awa ku elektrisidat. E fundashon akí tabata atendé ku kasonan marginal, kaminda Departamento di Asuntunan Sosial no ta proveé. Pader a traha, yuda pober anónimamente. E no tabatin nodi di pidi plaka nunka pa su obranan. Hendenan ku tabata rekonosé su bon trabou tabata kontribuí finansieramente, di manera ku semper su obra por a sigui.
Otro siman lo mi publiká: Su porta tabata semper habrí!(2)