Fred Fischer: Fotógrafo austriako a hasi Kòrsou su kas.

20 Sep, 2025

Na momentu di redaktá e artíkulo akí, mi ta di bishita na Fred Fischer su pais di nasimentu, pa un eksposishon di su trabou fotográfiko (Fred Fischer: Un fotógrafo austriako den eksilio karibeño).

Sigmund ” Fred”  Fischer a nase den 1905 na Grinzing, un bario den Viena, Austria. For di chikí e tabata fasiná ku fotografía i pelíkula. Den dékada 1920, el a traha komo asistente di e konosído sineasta aleman Eugen Schüfftan, ku ta’tin hopi influensia riba su trabou. Den fotografia Schüfftan tabata eksperimentá ku “efektonan spesial” usando spil. Tantu Schüfftan komo Fischer, mester a hui Austria pa motibu di nazismo ku tabata kresiente e tempu ei. Den 1933, ora Hitler a tuma poder, Schüfftan a hui pa Fransia i despues pa Merka. Fischer, tambe a hui promé ku “anschlüss” (aneksashon di Austria na Alemania), pa Amsterdam, i for di ei subi barku rumbo pa Kòrsou, i nunka mas kier a bai for di ei.

Kòrsou – Boneiru: un bida nobo

Ora Di Dos Guera Mundial a kuminsá, Fred Fischer ainda ta’tin un pasport austriako, i aki na Kòrsou outoridat hulandes a konsiderá Fred Fischer (tur hudiu i esnan ku tabata parse hudiu i/òf ku tabata hendenan krítiko, manera Medardo de Marchena) un menasa pa seguridat i a disidí di manda nan kampamentu na Boneiru.(E ley PB 1940, no. 38 a hasi posibel pa detené i sera tur hende ku por ta un “peligro pa pas i seguridat den Gebiedsdeel.” Huntu ku Fred Fischer ta’tin tambe entre otro Pader Paul Brenneker, dòkter Benesch i Medardo de Marchena. Nan a manda Fred Fischer kampamentu Guatemala na Boneiru. A krea Guatemala spesialmente pa separá alemanan i hulandes for di hudiunan aleman. Na Boneiru Fischer a siña sambuyá i tira piská, i despues a bira un eksperto di fotografia bou di awa. Na Boneiru el a habri un negoshi di fotografia i na 1942 Fred Fischer a haña pèrmit di gobernadó Piet Kasteel (“libertat limitá”) pa regresá Kòrsou. Na 1944 a kita tur restrikshon pa hudiunan aleman. Na Kòrsou, tambe Fischer ta’tin sierto restrikshon pa su estadia, pero el a logra habri su propio studio di potrèt. Fred Fischer tabata sintié na kas na Kòrsou i a hasi petishon pa nashonalidat hulandes.

Bek na Kòrsou

Fischer tabatin diferente studio di potrèt: na Breedestraat den Punda, despues na Schottegatweg-Oost i na Saliña. Durante mas di 40 aña na Kòrsou, no ta tin un evento komersial òf familiar importante ku Fred Fischer no a kubri. Pa su kalidat ekstraordinario ku e tabata ofresé i garantisá, Fred Fischer a kombertí su mes den é fotógrafo di entre otro KLM, Dok Maatschappij, Spritzer and Fuhrmann, Shell, Amstel Brouwerij i varios otro kompania. Kòrsou a konosé algun fotógrafo masha bon mes, entre nan Soublette, pero e fotógrafo ku mas a impaktá ta indudablemente Fred Fischer. Por sierto promé ku Fred Ficher a yega Kòrsou, na su pais, el a traha pa un kompania, el a filma e konosido Marlen Dietrich promé ku el a bira mundialmente famá.

Fred Fischer tabata papia hulandes i su filosofia di bida tabata: “ Als je maar lol hebt” – “ Ai, ki purá bo tin! Buskando informashon di Fred Fischer, mi a haña asina tantu artíkulo dievento/aktividat i kosnan ku Fred Fischer a hasi, ku ta imposibel deskribí tur den un artíkulo: doño di su propio studio di fotografia, bushi, presidente di Lions Club, Prens karnaval (Prens Hari un tiki) bisti na Neptunus, programa na CUROM, sosio na El Globo, Fischer a yuda lanta Fototechnisch Laboratorium, ku despues a bira Interphoto, fundador di Curacao Camera Club, e tabata na kuna di e promé Film Liga na Kòrsou, aktor i regisor di teater. Fred Fisher a duna diferente lès den fotografia i den diferente tema di fotografia i a siña diferente hende tambe den mundu di fotografia, entre otro Ken Wong, Walter Spencer i Stanley Ignacio ku tambe a konosé Fred Fischer.

El a krea un estilo propio, inspirá pa su maestro Schüfftan: usando spil pa logra potrèt ku tur hende por rekonosé manera “un Fischer”. Entre su obranan tin potrètnan históriko manera: bendementu di awa riba buriku, fiestanan di tambú, kas di pal’i maishi, yegada di SNIP na Kòrsou, etcetera.

Gobièrnu di Kòrsou, Nationaal Historisch Archief, a kumpra su kolekshon di potrèt, mas ku 100 mil negatif, 9.800 dia positif, mas ku 9.400 potrèt lòs, 47 albùm di potrèt. E archivo impreshonante aki ta disponibel na Archivo Nashonal, ku a digitalisá un kantidat di potrèt i manda esakinan Austria kaminda awe djasabra 20 di sèptèmber 2025 tin e eksposishon di e austriako/yu di di Kòrsou Fred Fischer. Den su kolekshon tin potrèt di tur isla di Antia. Ainda Mongui Maduro tin un “ scrapbook” (aña 1952) di Fred Fischer pa digitalisá.

Fred Fischer a bira un personalidat masha importante na Kòrsou i a partisipá den masha hopi aktividat na Kòrsou.

 Rekonosimentu mundial.

Den 1956, Fischer a gana un World Press Photo Award ku un potrèt di un pastor ku un kachó tabata hala su ” habijt”.

Un figura konosí den komunidat

Fred Fischer a bira un figura konosí den bida sosial na Kòrsou. El a partisipá den hopi aktividat:
Prins Karnaval, teatro i mas. El a stima Kòrsou i tabatin un wikènthuis na Brakkeput Ariba, Fischer tabata kasa ku Señora Nellie Cardoze, pero despues a divorsiá. Nan no ta’tin yu. 26 Di desèmber 1981, dos dia di Pasku, Fred Fischer a fayesé.
Danki na Fred Fischer, awe nos tin potrèt di nos historia i nos imágen di Kòrsou di 1939 pa 1981. Esaki ta mustra un biaha mas e importansia di dokumentá i warda bo herensia kultural, ku te asta nos por a eksportá parti di e herensia pa Europa.

Tur otro isla di Antia ta representá den su kolekshon. Parti grandi di e kolekshon akí ta digitalisá den e database di imahen digital di Archivo Nashonal, (nationaalarchief.cw).

6 Comments

  1. Carlos Larmonie

    Tremendo informashon Percy. Sigi ku e binita trabou aki. Hopi danki!!!!

    Reply
  2. Ivan Asjes

    Percy bon tardi
    masha danki pe formidabel pida herensia ku ba logra dokumenta atrobe

    Forsa i hopi animo pa bo por sigi ku e bunita trabou inpagabel aki

    Reply
  3. Mike Balentina

    Danki Percy.
    Hopi informativo.
    Sigur ta importante pa dokumentá i warda eventonan pa despues bira herensia.
    Awor kasi tur hende tin un ‘kamara’. Mi ta spera esei tambe juda konservá historia.
    Por ehempel si bo tin foto di mucha ku despues na grandi ta nesesario pa publiká nan bida.
    Tambe kon sitionan tabata.
    Sigur lo ta un plaser pa bishita Fisher su esksbishón.
    Mi ta spera ku bo a gosa hopi.

    Reply
  4. Marlene Betrian

    Mi tambe a konose sr. Fred Fisher un fotografo di kalidat hopi haltu. Mi un tempu mi a saka potret i tambe a filma
    karnval su kumienso den anjanan 1972. Hermanito tin e filmashon aki. Mi tin e aparato ku mi a filma e parada di Karnaval di e anja ei. Tambe mi tin un Kodak ku mi a risibi ku mi 9 anja komo regalo pa San Nicolas. Te ainda mi tin tur dos aparato.

    Reply
  5. Lucky Ezechiëls

    Danki Percy! Atrobe un lus interesante riba nos herensia cultural! Un YDK ku a gana World Press Photo! Mi tambe ta gusta fotografía; awendia mi tin varios album di nos “herensia marítimo”, di tur e barkunan grandi ku mi ta trese Kòrsou…
    Spera bo a gosa pa nos tambe, aya na Austria 🇦🇹!
    Felis fin di siman

    Reply
  6. Hubert Franklin Pop

    Bon dia Percy
    Mi ta Korda su foto shop den punda ku Kamara nan di tur sorto di model
    Hopi interesante
    Danki

    Reply

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Komentario resien

Kategoria