Kada fishi tin su oló.

Sapaté, na bo sapatu.(Reginald V. Römer) Unabes bo sa kon mester aktua, nada no ta difísil.

25 Oct, 2025

“Wij zijn de meiden van de huishoudschool, wij willlen naaaien, wij willen naaaaaien, wij zijn de meiden”

Ta konosí kon fraternan a kuminsá na Skèrpènè ku enseñansa di fishi i entre nan esun di sastre/sneiru. Miéntras di otro banda sùrnan tabata duna bòrdamentu, hakmentu i kosementu.
Den 1923 sùrnan a habri un skol na Sta Maria kaminda tabata siña muchanan muhé kòrta i kose.

Tabatin Fundashon obra di Man ku un temporada a purba mantené e ofishinan na bida, pero mester a sukumbí pa motibu di falta di interes di hóbennan i tambe pa motibu di finansa.
Banda di esaki, den sentronan di bario, Mgr. Verriet, Rustoord i tambe den prisòn a trata na insentivá e interes den kosementu i sastre. Den Wenkel di Pader tambe tabatin posibilidat pa siña e ofishinan akí.

Despues a introdusí (1968) LHNO (Lager Huishoud- en Nijverheidsonderwijs) ku tabata aksesibel pa mucha hòmber tambe, pero ku masha poko a hasi uso di e tipo di enseñansa akí.

Prof. dr. H. Hoetink a skirbi den Amigoe di Curacao di 3 di aprel 1964 tokante yunan di Kòrsou ku a bai Repúblika Dominikano, bai traha den diferente ofishi. Pa motibu ku no tabatin trabou pa nan na Kòrsou i asta tabata tin bario na Repúblika Dominikano ku nan tabata yama “Calle de los Plateros” pa motibu ku diferente yu di Kòrsou di diferente ofishi tabata traha den e kaya ei.

For di 1869 a kuminsá menshoná fishi di siudadano na kranshi (Christel Monsanto), i bo tabata ripará kuantu kosedó/sastre tabatin na Kòrsou.Pero lamentablemente e generashon ei a disparsé, meskos ku esnan ku nan a siña e trabou ei i ta masha poko ta eksistí ainda.

Na 1948 Schunck’s Kledingindustrie Bonaire a bira realidat i despues a bira Bocofa (Bonaire Confectie Fabriek) N.V. pa mas lat bira Cambes Textiles N.V. Kasi tur kosedó di e kompania akí tabata hende muhé, miéntras ku staf tabata hende hòmber.

Na Boneiru Chabé Paula Frans a siña hopi mucha muhé di Rincon kose. Su lèsnan a pone ku hopi mucha muhé hóben a haña trabou na Schunck’s Kledingindustrie. Chabé tabata kosedó di paña di komunion pa hopi mucha, tantu mucha hòmber komo muhé. Tambe pa parehanan ku tabata bai kasa Chabé tabata kose nan trahe. I ora ku morto kai Chabé tabata kose mortaha tambe pa hende muhé.

Dor ku Shell tabata ofresé trabou industrial, trabou di fishi a bira plaka malu.

Bo tabata tende di sneirunan tur kaminda, i prinsipalmente di den Otrobanda, miéntras ku kosedónan tabata den desbentaha i bo mester a puntra pa sa ken nan tabata.

Masha poko sastre/sneiru nos tin awor akí i algun di nan ta hendenan ku a siña for di maestronan di den pasado.

Den Punda nos tabatin un gran “artista” ku tabatin un pakus di moda “El Ideal”. Shon Tony Prince, sneiru di profeshon, ku tabata bende tur loke tin di aber ku moda pa tantu hende hòmber komo hende muhé. I Tony tabata bende tela tambe pa sneiru por a kose. Bo por a kumpra e tela na meter òf yarda. Tony mes tambe a stòp ku kosementu den 1947, pa motibu ku e trabou di sneiru no tabata deha mas.

Den Otrobanda tabatin La Moda de Paris ku meskos ku El Ideal tabata bende tela di paña, figurin, i hopi otro asesorio pa kosementu.

Den Otrobanda kaminda mas mi tabata rancha i den Punda nos tabatin bastante sastre di nòmber: Willy Isenia; Edgar Hatma, mihó konosí komo Jean Pierre; Winchi Daal; Baas Best; Martins de Lima; Sastreria Klumper; Sastreria Jimenez; Sastreria Victoria; Buchi Prudencia i Junius Isenia, ku por sierto te dia djawe ta hasi trabou di sastre i e ta un dje sastrenan mas famoso i mihó diseñadó di Kòrsou.Den Marchena nos tabatin Mr. Roach I na banda Ariba nos tin un sastre di proménan ayá, Eligio Josephina, ku nos por gosa riba e potrèt aki bou, ku un flus ku e mes a kose.

Esaki ta un entrevista ku dos sneiru di Otrobanda (kortesia Arthur Curiel)
https://www.youtube.com/watch?v=T50Ln5AA9ag -2

Sastre, meskos ta e kaso ku sapaté, fin di aña tabatin hopi trabou, pasobra tur hende mester a lusi fin di aña. Pero kon ku bai bin, esaki ta fishi(nan) ku ya bo no ta mira òf tende asina tantu di nan, pero bo ta tende di nan masha hopi mes durante temporada di karnaval i ta masha hopi hende ta dependé di nan, pa trahenan, di karnavalistanan ku mester keda kla, pa mantel di ganadó di festival di tumba, etcetera.

Den 1869 a kuminsá menshoná profeshon di siudadano na Kranshi, pero for di estudio ku Christel Monsanto a hasi tokante platé, ta indiká ku tabata duna un fishi komo profeshon, pero otro dia ora mester a gana pan na un otro manera tabata duna otro profeshon, pasobra bo tabata dependé di trabou privá, pues tin temporada ku bo ta sapaté, otro dia bo tabata karpinté, etcetera.

Awe, den siglo 21, mi sa di un sneiru ku kada pasa dos luna ta bin Kòrsou, bin bende su profeshon i tin un sírkulo di kliente masha influyente riba nos isla. I tambe mi sa ku den temporada di karnaval, tin sigur 15 pa 20 kosedó ku ta bin un vakashon di trabou di 2 luna Kòrsou, traha, gosa i saka basta divisa for di Kòrsou.

”Mashin di kose ki falta bo, dia i nochi bo a kooperá, awor ku ta tempu di karnaval bo a stòp di tra”! https://www.youtube.com/watch?v=8QyVpL-i2uk

 

 

Loading comments...

Komentario resien

  • Ygmar Wiel on Kada fishi tin su oló.: “Percy Danki un biaha mas pa hiba mi den mi hubentud na Otrabanda. Nooit te oud om te leren. Ta…Oct 25, 14:34
  • percy.pinedo on Kada fishi tin su oló.: “Danki ruman, nan tabata hopi e tempu eiOct 25, 13:32
  • Edsel Martis on Kada fishi tin su oló.: “Den Punda,Sasteria “Mayon” den Prinsenstraat.Shakie den Pietermaai.Shon Lou den Salinja. Den El Nuevo Oriente de Julio Pienterrali,ta tin drecha mentu…Oct 25, 13:01

Kategoria