Na momentu di redaktá e artíkulo akí, mi ta di bishita na Fred Fischer su pais di nasimentu, pa un eksposishon di su trabou fotográfiko (Fred Fischer: Un fotógrafo austriako den eksilio karibeño).
Sigmund ” Fred” Fischer a nase den 1905 na Grinzing, un bario den Viena, Austria. For di chikí e tabata fasiná ku fotografía i pelíkula. Den dékada 1920, el a traha komo asistente di e konosído sineasta aleman Eugen Schüfftan, ku ta’tin hopi influensia riba su trabou. Den fotografia Schüfftan tabata eksperimentá ku “efektonan spesial” usando spil. Tantu Schüfftan komo Fischer, mester a hui Austria pa motibu di nazismo ku tabata kresiente e tempu ei. Den 1933, ora Hitler a tuma poder, Schüfftan a hui pa Fransia i despues pa Merka. Fischer, tambe a hui promé ku “anschlüss” (aneksashon di Austria na Alemania), pa Amsterdam, i for di ei subi barku rumbo pa Kòrsou, i nunka mas kier a bai for di ei.
Kòrsou – Boneiru: un bida nobo
Ora Di Dos Guera Mundial a kuminsá, Fred Fischer ainda ta’tin un pasport austriako, i aki na Kòrsou outoridat hulandes a konsiderá Fred Fischer (tur hudiu i esnan ku tabata parse hudiu i/òf ku tabata hendenan krítiko, manera Medardo de Marchena) un menasa pa seguridat i a disidí di manda nan kampamentu na Boneiru.(E ley PB 1940, no. 38 a hasi posibel pa detené i sera tur hende ku por ta un “peligro pa pas i seguridat den Gebiedsdeel.” Huntu ku Fred Fischer ta’tin tambe entre otro Pader Paul Brenneker, dòkter Benesch i Medardo de Marchena. Nan a manda Fred Fischer kampamentu Guatemala na Boneiru. A krea Guatemala spesialmente pa separá alemanan i hulandes for di hudiunan aleman. Na Boneiru Fischer a siña sambuyá i tira piská, i despues a bira un eksperto di fotografia bou di awa. Na Boneiru el a habri un negoshi di fotografia i na 1942 Fred Fischer a haña pèrmit di gobernadó Piet Kasteel (“libertat limitá”) pa regresá Kòrsou. Na 1944 a kita tur restrikshon pa hudiunan aleman. Na Kòrsou, tambe Fischer ta’tin sierto restrikshon pa su estadia, pero el a logra habri su propio studio di potrèt. Fred Fischer tabata sintié na kas na Kòrsou i a hasi petishon pa nashonalidat hulandes.
Bek na Kòrsou
Fischer tabatin diferente studio di potrèt: na Breedestraat den Punda, despues na Schottegatweg-Oost i na Saliña. Durante mas di 40 aña na Kòrsou, no ta tin un evento komersial òf familiar importante ku Fred Fischer no a kubri. Pa su kalidat ekstraordinario ku e tabata ofresé i garantisá, Fred Fischer a kombertí su mes den é fotógrafo di entre otro KLM, Dok Maatschappij, Spritzer and Fuhrmann, Shell, Amstel Brouwerij i varios otro kompania. Kòrsou a konosé algun fotógrafo masha bon mes, entre nan Soublette, pero e fotógrafo ku mas a impaktá ta indudablemente Fred Fischer. Por sierto promé ku Fred Ficher a yega Kòrsou, na su pais, el a traha pa un kompania, el a filma e konosido Marlen Dietrich promé ku el a bira mundialmente famá.
Fred Fischer tabata papia hulandes i su filosofia di bida tabata: “ Als je maar lol hebt” – “ Ai, ki purá bo tin! Buskando informashon di Fred Fischer, mi a haña asina tantu artíkulo dievento/aktividat i kosnan ku Fred Fischer a hasi, ku ta imposibel deskribí tur den un artíkulo: doño di su propio studio di fotografia, bushi, presidente di Lions Club, Prens karnaval (Prens Hari un tiki) bisti na Neptunus, programa na CUROM, sosio na El Globo, Fischer a yuda lanta Fototechnisch Laboratorium, ku despues a bira Interphoto, fundador di Curacao Camera Club, e tabata na kuna di e promé Film Liga na Kòrsou, aktor i regisor di teater. Fred Fisher a duna diferente lès den fotografia i den diferente tema di fotografia i a siña diferente hende tambe den mundu di fotografia, entre otro Ken Wong, Walter Spencer i Stanley Ignacio ku tambe a konosé Fred Fischer.
El a krea un estilo propio, inspirá pa su maestro Schüfftan: usando spil pa logra potrèt ku tur hende por rekonosé manera “un Fischer”. Entre su obranan tin potrètnan históriko manera: bendementu di awa riba buriku, fiestanan di tambú, kas di pal’i maishi, yegada di SNIP na Kòrsou, etcetera.
Gobièrnu di Kòrsou, Nationaal Historisch Archief, a kumpra su kolekshon di potrèt, mas ku 100 mil negatif, 9.800 dia positif, mas ku 9.400 potrèt lòs, 47 albùm di potrèt. E archivo impreshonante aki ta disponibel na Archivo Nashonal, ku a digitalisá un kantidat di potrèt i manda esakinan Austria kaminda awe djasabra 20 di sèptèmber 2025 tin e eksposishon di e austriako/yu di di Kòrsou Fred Fischer. Den su kolekshon tin potrèt di tur isla di Antia. Ainda Mongui Maduro tin un “ scrapbook” (aña 1952) di Fred Fischer pa digitalisá.
Fred Fischer a bira un personalidat masha importante na Kòrsou i a partisipá den masha hopi aktividat na Kòrsou.
Rekonosimentu mundial.
Den 1956, Fischer a gana un World Press Photo Award ku un potrèt di un pastor ku un kachó tabata hala su ” habijt”.
Un figura konosí den komunidat
Fred Fischer a bira un figura konosí den bida sosial na Kòrsou. El a partisipá den hopi aktividat:
Prins Karnaval, teatro i mas. El a stima Kòrsou i tabatin un wikènthuis na Brakkeput Ariba, Fischer tabata kasa ku Señora Nellie Cardoze, pero despues a divorsiá. Nan no ta’tin yu. 26 Di desèmber 1981, dos dia di Pasku, Fred Fischer a fayesé.
Danki na Fred Fischer, awe nos tin potrèt di nos historia i nos imágen di Kòrsou di 1939 pa 1981. Esaki ta mustra un biaha mas e importansia di dokumentá i warda bo herensia kultural, ku te asta nos por a eksportá parti di e herensia pa Europa.
Tur otro isla di Antia ta representá den su kolekshon. Parti grandi di e kolekshon akí ta digitalisá den e database di imahen digital di Archivo Nashonal, (nationaalarchief.cw).